Mutationer i BRCA1 och BRCA2 och TP53 ökar risken för bröstcancer

BRCA1 och BRCA2
På 1990-talet upptäcktes två gener hos människan, BRCA 1 och BRCA 2, (bröstcancerkänsliga gener) som producerar proteiner som skyddar mot bröst- äggstocks- och i viss mån även prostatacancer. Om någon av generna skadas genom en mutation så minskar skyddet, och risken för cellförändringar som kan leda till cancer ökar dramatiskt.

Förändringar i BRCA 1 och BRCA 2 ökar även risken för äggstockscancer till 30–60 procent vid BRCA1-mutation och till 10–20 procent vid BRCA2-mutation. Även män kan bära på anlaget och överföra det till sina barn. De män som bär på en mutation i BRCA2-genen löper ökad risk för bröst- och/eller prostatacancer. Vid mutationer i BRCA-2 genen ses även en lite ökad risk för bukspottkörtelcancer.

Åldern vid insjuknande är i genomsnitt lägre än vid de spontana formerna, vilket innebär att framför allt bröstcancerrisken börjar öka i 30-årsåldern och ökar påtagligt från 40-årsåldern. Risken för äggstockscancer ökar från 35-årsåldern.

TP53
Utöver BRCA1 och BRCA2 har mutationer i TP53-genen visats sig vara förknippade med en hög risk för bröstcancer. TP53 mutationer är dock mera sällsynta. Kvinnor med TP53-mutation drabbas ofta före 30 års ålder. TP53-genmutationer förknippas också med vissa former av barncancer och hjärntumörer.

Ytterligare ett flertal ärftliga riskgener  för bröstcancer finns beskrivna och de kan principiellt indelas i två grupper: Den första gruppen innefattar mutationer som kan vara kopplade till en mycket hög risk för t.ex. bröstcancer men också till specifika missbildningar eller andra sjukdomar är cancer som gör att man kan misstänka specifika så kallade “syndrom” som kan föranleda testning.
Dessa är tillstånd är mycket ovanliga. I det andra fallet är det en genförändring som är vanligare i befolkningen men som är kopplad till en betydligt lägre risk för den enskilde att insjukna jämfört med BRCA1 och BRCA2.

Skådespelerskan Angelina Jolie beslutade sig t.ex. för att operera bort både bröst och äggstockar då det visat sig att hon bar på den mutation på BRCA1-genen som inneb en risk på 87% att drabbas av cancer.
På Island är det en mutation på BRCA2-genen som har uppmärksammats. En mutation i BRCA2 genen ger en nära 90-procentig risk att drabbas av cancer i bröst eller äggstockar, liksom en förhöjd risk för prostatacancer. Kvinnor med denna mutation i BRCA2-genen lever i genomsnitt tolv år kortare och män sju år kortare än normalt.
Genom genteknikföretaget deCode Genetics och forskaren Kári Stefánsson är det möjligt att räkna ut vilka i befolkningen som bär på mutationen på BRCA2-genen. Kári Stefánsson har tidigare bland annat skapat en släktforskningsdatabas, Íslendingabók, med uppgifter om över tusenåriga släktled som blivit mycket populär. Han har också fått över 130 tusen islänningar, en tredjedel av befolkningen, att frivilligt lämna blodprover till sin forskning. Genom att kombinera informationen från blodproven med släktträden som finns i databasen kan man identifiera de som har en mutation på BRCA2-genen. Eftersom vi vet hur människor är släkt med varandra och hur mutationen ärvs, kan man räkna ut hur stor sannolikheten är att en viss individ har mutationen.